Fiskart · rovfisk

Insjööring

Salmo trutta (sjövandrande form)

SötvattenKallas även: Sjööring, Storöring
Insjööring (Salmo trutta (sjövandrande form))

Insjööringen är den form av öring som föds i ett vattendrag men vandrar ut i en sjö för att växa. Med fri tillgång på stimfisk som siklöja och nors kan den bli mycket stor, och den är ett av de mest eftertraktade målen för trollingfiskare i Vättern, Vänern och Storsjön.

Latinskt namn
Salmo trutta (sjövandrande form)
Vanlig längd
45–75 cm
Vanlig vikt
1–5 kg
Svenskt rekord
17,0 kg (1991)
Vatten
Sötvatten
Lek
sep–okt–nov
Rödlistan
Nära hotad (NT)
Innehåll på sidan
  1. Kännetecken
  2. Förväxlingsarter
  3. Utbredning och miljö
  4. Biologi och lek
  5. Säsong
  6. Så fiskar du insjööring
  7. Regler
  8. Var fiskar man insjööring?
  9. Som matfisk
  10. Vanliga frågor

Kännetecken – så känner du igen insjööring

En insjööring som vuxit upp i en stor sjö är oftast silverblank med mörk grå, grön eller brunaktig rygg, vitaktig buk och svarta, ofta x- eller stjärnformade prickar på sidorna, gällocken och ryggfenan. Röda prickar är få eller saknas helt hos blanka fiskar, men kan finnas hos insjööringar från mindre sjöar eller hos fisk som varit i ån en tid. Kroppen är kraftig med tjock stjärtspole och nästan rak stjärtfena, och det finns en liten fettfena. Huvudet är förhållandevis stort med stor mun, och hos vuxna fiskar når överkäksbenet förbi ögats bakkant. Inför leken mörknar fisken till brun eller kopparaktig ton och hanarna får en tydlig krok på underkäken. Odlade och utsatta fiskar i Vänern är märkta genom att fettfenan klippts bort.

  • Silverblank med svarta x-formade prickar
  • Fettfena (bortklippt på odlad fisk i bland annat Vänern)
  • Kraftig stjärtspole och nästan rak stjärtfena
  • Mörka prickar på ljus botten, även på gällocket
  • Stor mun med överkäksben förbi ögat

Förväxlingsarter

  • Röding: Rödingen har ljusa prickar på mörk botten och vita framkanter på buk- och analfenorna. Insjööringen har svarta prickar på ljus, silverblank botten.
  • Lax: Insjölax i Vänern och Vättern har smalare stjärtspole, lätt urgröpt stjärtfena och färre prickar som mest sitter ovanför sidolinjen. Överkäksbenet slutar ungefär under ögats bakkant.
  • Regnbåge: Regnbågen har ett rosa band längs sidan och tätt med små prickar även på stjärtfenan, vilket insjööringen saknar.

Osäker på vilken fisk du fått? Testa vår artbestämning.

Utbredning och miljö

Insjööring finns i stora, kalla och klara sjöar över hela landet. De mest kända svenska vattnen är Vättern, med ett av landets starkaste vilda insjööringsbestånd, och Vänern, där vilda stammar leker i bland annat Gullspångsälven och Klarälven och där det också sätts ut fenklippt, odlad fisk. Storsjön i Jämtland, Mälaren och många fjällsjöar och kraftverksmagasin i Norrland har också insjööring. Rekordet kommer från Storsjön i Gällivare kommun i Norrbotten. Insjööringen behöver tillflöden med bra lekbottnar, och där vattendragen byggts ut för vattenkraft har många bestånd försvunnit eller hålls i dag uppe med utsättningar.

Insjööringen lever i sjöns fria vatten och följer bytesfisken. På vår och höst, när vattnet är kallt i hela sjön, jagar den ofta nära ytan och kan gå in mot stränder, uddar och åmynningar. När ytvattnet värms upp på sommaren drar den sig ner mot språngskiktet och djupare, svalare vatten där siklöja och nors står. Under vintern finns den både pelagiskt och nära land. För leken vandrar den på hösten upp i tillrinnande åar och älvar med grusbotten.

Biologi och lek

Unga insjööringar lever de första åren i sitt hemvattendrag och äter insekter och kräftdjur innan de vandrar ut i sjön. Väl där övergår de snabbt till fisk och växer kraftigt på siklöja, nors, småsik, spigg och mört. Leken sker på hösten, oftast i september–november, när fiskarna vandrar upp i tillflödena och gräver lekgropar i grus på strömmande vatten. I Vätterns tillflöden är chansen att se lekande öring störst i oktober och november. Insjööringen kan leka flera gånger under livet och bli mycket gammal och stor. Enligt SLU Artdatabanken bedöms öringens status i Vänern som svag, medan läget i Vättern är bättre.

När fiskar man insjööring?

Säsong för insjööring: januari möjlig, februari möjlig, mars bra, april bäst, maj bäst, juni bra, juli möjlig, augusti möjlig, september bra, oktober bra, november möjlig, december möjlig

Våren från islossning till försommar är toppsäsongen för insjööring. Då är vattnet kallt i hela sjön, fisken jagar högt upp och kan fångas både från land och med ytligt trollingfiske. Under sommaren står den djupare och kräver nedtackel eller djupgående beten. Hösten ger åter bra fiske, men tänk på att vattendrag kopplade till Vänern, Vättern och Mälaren är fredade från 15 september och att många sjöar har egna höstregler. Säsongstaktik finns i våra öringguider.

Fördjupa dig per säsong: Öring på våren, Öring på sommaren, Öring på hösten, Öring på vintern.

Så fiskar du insjööring

Trolling är den mest effektiva metoden för insjööring i stora sjöar. Man drar skedar, wobblers eller flugor som imiterar siklöja och nors efter båten, och använder planerbrädor för att sprida linorna åt sidorna och nedtackel eller downriggers för att nå rätt djup när fisken står djupt. Ett ekolod som visar stim av betesfisk och språngskiktet gör stor skillnad. Från land fungerar kastfiske med långa kast med skeddrag, kustdrag och wobblers vid uddar, stenstränder och åmynningar, framför allt vår och höst när fisken går grunt. Flugfiske med streamers från stranden eller från båt kan ge fina fiskar när öringen jagar i ytan. Vintertid kan man pimpla insjööring i vissa sjöar, men respektera lokala regler och fredningar. Hantera fisken varsamt, särskilt vilda fiskar med fettfena i Vänern som ska släppas tillbaka.

Metoder
Trolling, Kastfiske från land, Flugfiske, Pimpelfiske
Beten
Trollingskedar, Wobblers, Kustdrag, Streamers, Döda betesfiskar
Utrustning
För trolling används 7–9 fots trollingspön med linräknarrullar eller multiplikatorrullar och 0,30–0,35 mm nylon eller flätlina med monofilt förslag. För kastfiske från land fungerar ett 9–10 fots spinnspö med kastvikt 10–35 g och 0,12–0,15 mm flätlina.

Regler för insjööring

Regler och minimimåttMinimimåttet för öring är 60 cm i Vänern, 50 cm i Vättern och Mälaren och 45 cm i Storsjön i Jämtland, inklusive angränsande vattendrag. I Vänern får bara fenklippt, odlad lax och öring tas upp, och högst tre fiskar av lax och öring sammanlagt per dag. I Vättern får du vid handredskapsfiske, inklusive dörj-, trolling- och utterfiske, behålla högst tre fiskar av lax, öring och röding per dygn, varav högst två rödingar. Det gäller söder om en linje från Dimestorp över Stora Aspön och Grönön till Bastedalens fyr i norra Vättern, alltså i större delen av sjön. Vattendrag till Vänern, Vättern och Mälaren är fredade för lax och öring 15 september–31 december, utom Klarälven där fredningen gäller 20 maj–15 oktober, Storsjöns tillflöden 1 september–31 oktober och Gullspångsälven hela året. I övriga sjöar bestämmer fiskevårdsområdet reglerna.

Se alla minimimått och fredningstider och kontrollera alltid lokala regler på svenskafiskeregler.se.

Bevarandestatus: Arten öring är nära hotad (NT) i Rödlistan 2025. Enligt SLU Artdatabanken är öringens status svag i Vänern men bättre i Vättern. Vattenkraft och vandringshinder har slagit ut många sjöbestånd.

Var fiskar man insjööring?

Insjööring finns i bland annat de här vattnen som vi har guider till:

  • Siljan – Fiskas med trolling på öppet vatten. Bara fenklippt öring på minst 55 cm får behållas; vild öring är fredad.
  • Sommen – Storvuxen öring som fiskas med trolling över djupområdena. Samma regler som för röding.
  • Storsjön – Storsjööringen är Jämtlands landskapsfisk och kan bli mycket stor. Minimimått 45 cm.
  • Torneträsk – Finns i sjön och tillflödena. Minimimått 35 cm.
  • Vänern – Storvuxen insjööring som främst fiskas med trolling. Samma regler som för lax: fenklippt och minst 60 cm.
  • Vättern – Storvuxen insjööring som finns i nästan hela sjön. Minimimått 50 cm.

Se alla fiskeplatser på kartan.

Insjööring som matfisk

Insjööring har fast, rosa till rött kött som passar utmärkt för gravning, rökning, ugn och grill. Livsmedelsverket råder barn och kvinnor i barnafödande ålder att äta vildfångad öring och lax från Vänern och Vättern högst 2–3 gånger per år på grund av dioxin och PCB.

Visste du?Sveriges rekordinsjööring på 17 kilo och 105 cm kom inte från Vänern eller Vättern utan från Storsjön i Gällivare kommun i Lappland, där den fångades i oktober 1991.

Vanliga frågor om insjööring

Vad är skillnaden mellan insjööring och bäcköring?
Det är samma art. Bäcköringen stannar hela livet i rinnande vatten och blir oftast liten och färgglad med röda prickar. Insjööringen vandrar ut i en sjö där den lever på fisk och blir silverblank och mycket större. Båda leker i strömmande vatten på hösten.
Vad är minimimåttet för öring i Vättern och Vänern?
I Vättern är minimimåttet 50 cm och i Vänern 60 cm. I Vänern får du dessutom bara behålla fenklippt, odlad lax och öring, och högst tre per dag. I större delen av Vättern får du vid handredskapsfiske behålla högst tre fiskar av lax, öring och röding per dygn, varav högst två rödingar. I Mälaren gäller 50 cm och i Storsjön i Jämtland 45 cm.
Vad betyder fenklippt öring?
Odlad öring och lax som sätts ut får fettfenan, den lilla fenan mellan ryggfenan och stjärten, bortklippt. På så sätt kan fiskare skilja odlad fisk från vild. I Vänern får bara fenklippt lax och öring behållas; vilda fiskar med fettfenan kvar ska genast släppas tillbaka.
Hur fiskar man insjööring?
Trolling med skedar och wobblers som liknar siklöja och nors är mest effektivt i stora sjöar. Vår och höst, när fisken går grunt, fungerar kastfiske från land vid uddar och åmynningar. Under sommaren står öringen djupt och kräver nedtackel eller djupgående beten.
Hur stor blir en insjööring?
Vanliga fångster är 45–75 cm och 1–5 kg, men i näringsrika storsjöar kan den bli över 10 kg. Sportfiskarnas rekord för insjööring är 17,0 kg och 105 cm, fångad i Storsjön i Gällivare kommun 1991.

Källor

  1. HaV – Minimimått och maximimått för fångst
  2. HaV – Öring: minimimått, fredningstid och fångstbegränsningar
  3. HaV – Lax: minimimått, fredningstid och fångstbegränsningar
  4. Vätternvårdsförbundet – Regelblad Vättern 2024-07-01
  5. Vätternvårdsförbundet – Analys av lekfiskräkning öring 2004–2021
  6. Sportfiskarna – Sportfiskerekord i sötvatten
  7. SLU Artdatabanken – Rödlistade arter 2025 (dataset)
  8. Livsmedelsverket – Mat att undvika när du är gravid
  9. HaV – FIFS 2004:37, konsoliderad utgåva (uppdaterad 2026-06-12)
  10. SLU Artdatabanken – Rödlistan 2020 (via GBIF)

Senast granskad 17 oktober 2026. Regler ändras – kontrollera alltid aktuella regler på svenskafiskeregler.se eller hos fiskevårdsområdet. Hittat ett fel? Hör av dig.