Abborren är en randig rovfisk i abborrfamiljen och Sveriges kanske vanligaste sportfisk. Den finns i nästan alla sjöar, åar och längs hela Östersjökusten, känns igen på mörka tvärband, taggig ryggfena och orangeröda bukfenor och tar villigt både mask, jigg och spinnare.
- Latinskt namn
- Perca fluviatilis
- Vanlig längd
- 15–30 cm
- Vanlig vikt
- 0,05–0,5 kg
- Svenskt rekord
- 3,15 kg (1985)
- Vatten
- Sötvatten
- Lek
- apr–maj–jun
- Rödlistan
- Livskraftig (LC)
Innehåll på sidan
Kännetecken – så känner du igen abborre
Abborren har en hög, något sidplattad kropp med grönaktig till olivbrun rygg, ljusare sidor och vit buk. Längs sidorna löper vanligen fem till nio mörka tvärband som syns tydligast på fisk från klart vatten; i humusbrunt vatten blir hela fisken mörkare och mer gulbrun. Den främre ryggfenan har kraftiga taggstrålar och en svart fläck längst bak, medan den bakre ryggfenan är mjukstrålig och sitter tätt intill. Bukfenor, analfena och stjärtfenans nedre del lyser orange till röda, särskilt hos stora fiskar. Gällocket slutar i en vass tagg, och fjällen är små och sträva så att fisken känns som sandpapper mot handen. Munnen är stor men saknar de kraftiga hörntänder som gösen har. Stora abborrar, ofta kallade kanaljer, får en markant puckelrygg bakom huvudet.
- 5–9 mörka tvärband på grönaktig botten
- Taggig främre ryggfena med svart fläck baktill
- Orangeröda buk- och analfenor
- Vass tagg på gällocket och sträva fjäll
- Ingen fettfena, inga skäggtömmar
Förväxlingsarter
- Gös: Gösen är långsmal med glasartade ögon och kraftiga hörntänder, och dess två ryggfenor är tydligt åtskilda med rader av mörka prickar. Abborren är högre, har tydliga tvärband och klart orangeröda bukfenor.
- Havsabborre: Havsabborren är en silverblank saltvattensfisk från västkusten utan tvärband och utan röda fenor. Namnet är det enda de egentligen har gemensamt.
Osäker på vilken fisk du fått? Testa vår artbestämning.
Utbredning och miljö
Abborren finns i hela landet, från Skåne till Lappland, och saknas egentligen bara i de högst belägna och kallaste fjällvattnen. Den lever i allt från små skogstjärnar och myrgölar till de stora sjöarna Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren, och i lugna partier av åar och älvar. Längs Östersjökusten är den en av de viktigaste kustfiskarna i det bräckta vattnet, från Skåne och Blekinge via Kalmarsund, Gotland och Stockholms skärgård upp till Bottenviken. På västkusten är salthalten för hög för att abborren ska trivas ute i havet, men den finns i sötvattnet innanför och i utsötade mynningsområden. Abborren klarar även sura och näringsfattiga vatten där få andra arter överlever, vilket förklarar varför den så ofta är ensam rovfisk i små skogssjöar.
Abborren söker sig till struktur: vassbälten, näckrosor, stenpartier, bryggor, nedfallna träd och branta kanter mot djupare vatten. Unga abborrar lever i stim nära land och i grunda vikar, medan större individer gärna håller till längre ut vid uddar, grynnor och djupkanter där de kan jaga stimfisk. På sommaren står stor abborre ofta vid språngskiktet eller i anslutning till betesfiskstim i fria vattnet, och på vintern samlas den på djupare bottnar. I skärgården är skyddade vikar och sund med växtlighet viktiga både för lek och uppväxt.
Biologi och lek
Små abborrar äter djurplankton och insektslarver, men fisken övergår gradvis till fiskdiet. Enligt HaV är abborren i stort sett helt fiskätande från omkring 30 cm längd, och den äter då mört, löja, nors, strömming, spigg och inte minst mindre abborrar. Kannibalism är vanlig och kan styra hela bestånd. Leken sker under våren, ofta i april–maj men ibland in i juni, och kommer igång när vattnet nått ungefär 7–8 grader. Honan lägger rommen i långa geléartade band som draperas över växter, ris och stenar på grunt vatten. Tillväxten varierar enormt mellan vatten: i en näringsfattig tjärn kan en 15 centimeters abborre vara över tio år gammal. SLU har åldersbestämt abborrar på 26 år i Norrland, och honorna växer sig betydligt större än hanarna.
När fiskar man abborre?
Abborren går att fånga året runt, men sensommaren och hösten, från augusti till oktober, ger oftast flest och störst fiskar. Då jagar abborren intensivt i stim efter årets yngel och betesfisk inför vintern. Isfisket under senvintern är också mycket populärt, särskilt när isen är säker och abborren samlats på grundare bottnar inför leken. Under själva leken på våren är fisken mer svårfångad, och i vissa kustområden är den då fredad. För säsongsvisa metoder, se våra separata säsongsguider för abborre.
Fördjupa dig per säsong: Abborre på våren, Abborre på sommaren, Abborre på hösten, Abborre på vintern.
Så fiskar du abborre
Abborren är tacksam att fiska eftersom den hugger på många olika beten och ofta går i stim, så en fångst betyder att fler kan finnas på samma plats. Mete med mask under flöte nära vass, bryggor och stenar är den klassiska nybörjarmetoden och fungerar året om. Spinnfiske med små spinnare, skeddrag eller gummifiskar på lätt jigghuvud är effektivt när man söker av större ytor. För större abborre fungerar dropshot och vertikalfiske från båt mycket bra, särskilt över djupkanter och grynnor där man ser betesfisk på ekolodet. Fiska nära botten när det är kallt och högre upp i vattnet när abborren jagar. Titta efter fåglar som dyker eller små fiskar som hoppar i ytan, vilket ofta avslöjar jagande abborrstim. Gryning och skymning ger normalt bäst hugg, men abborren är en utpräglad dagfisk som tar mitt på dagen också. På vintern pimplar man med balansmormyska, pimpel eller blänke nära botten. Anpassa betets storlek efter fisken: 3–7 centimeter räcker för de flesta abborrar, medan stora kanaljer gärna tar 8–10 centimeters gummifiskar. Släpp tillbaka stora lekfiskar, de är viktiga för beståndet.
- Metoder
- Mete, Spinnfiske, Jiggfiske, Dropshot, Vertikalfiske, Pimpelfiske, Flugfiske
- Beten
- Daggmask, Maggot, Räka, Små gummifiskar, Spinnare, Skeddrag, Balanspirk, Mormyska, Små wobblers
- Utrustning
- Ett lätt spinnspö på 6–7 fot med kastvikt upp till cirka 15 g, en 1000–2500-rulle och 0,06–0,10 mm flätlina med fluorocarbontafs räcker gott. Vid mete räcker en tunn nylonlina på 0,18–0,22 mm och krok i storlek 6–10.
Regler för abborre
Se alla minimimått och fredningstider och kontrollera alltid lokala regler på svenskafiskeregler.se.
Bevarandestatus: Livskraftig i Sverige (finns inte med bland rödlistade arter i Rödlistan 2025). SLU bedömer ändå att abborrbestånden i Egentliga Östersjön sannolikt inte är inom biologiskt säkra gränser, bland annat på grund av spigg, säl och skarv.
Var fiskar man abborre?
Abborre finns i bland annat de här vattnen som vi har guider till:
- Bolmen – Finns i hela sjön. Stora abborrar vid branter och grynnor, särskilt på sensommar och höst.
- Dalälven – Vanlig längs hela den nedre delen.
- Emån – Vanlig i hela ån.
- Fegen – Vanlig längs stenstränder och öar.
- Fryken – Vanlig i hela sjökedjan.
- Göta älv – Rikligt, även i centrala Göteborg.
- Helgasjön – En av sjöns vanligaste sportfiskearter.
- Hjälmaren – Vanlig, ofta i stim på grynnor.
- Ivösjön – Finns i hela sjön, ofta storvuxen vid branter och grynnor.
- Kalixälven – Finns i lugnvatten och sjöar.
- Kalmarsund – Vanlig i grunda vikar och skärgård.
- Klarälven – Finns i lugnvatten och nedre delen.
Se alla fiskeplatser på kartan.
Abborre som matfisk
Abborre är en av de godaste svenska matfiskarna, med fast, vitt och milt kött. Små och medelstora abborrar fileas enklast med vass filékniv, och skinnet kan dras av för att slippa fjällningen. Stekt abborrfilé i smör är en klassiker. Livsmedelsverket råder gravida, ammande och kvinnor som planerar graviditet att äta abborre, gädda, gös och lake sammanlagt högst 2–3 gånger per år på grund av kvicksilver; halterna är ofta högst i stor fisk från insjöar.
Vanliga frågor om abborre
Hur stor blir en abborre?
Kan man äta abborre?
Finns det minimimått för abborre?
Vad är skillnaden mellan abborre och gös?
Vilket bete är bäst för abborre?
När leker abborren?
Källor
- HaV – Abborre: minimimått, fredningstid och fångstbegränsningar
- HaV – Remiss dnr 2026-3179 om ökat skydd för Östersjöns större rovfiskar
- HaV – Konsekvensutredning dnr 2026-3179
- Sportfiskarna – Sportfiskerekord i sötvatten
- Länsstyrelsen – Artbeskrivningar (abborrens lek)
- SLU Artdatabanken – Rödlistade arter 2025 (dataset)
- Livsmedelsverket – Mat att undvika när du är gravid
- HaV – Remiss om ökat skydd för Östersjöns större rovfiskar (remissida, svar senast 2026-10-15)
- HaV – FIFS 2004:36, konsoliderad 2026-07-01 (3 kap. 2 §, fredningstider)
Senast granskad 17 oktober 2026. Regler ändras – kontrollera alltid aktuella regler på svenskafiskeregler.se eller hos fiskevårdsområdet. Hittat ett fel? Hör av dig.




