Fiskart · rovfisk

Asp

Leuciscus aspius

Sötvatten
Asp (Leuciscus aspius)

Aspen är en stor karpfisk som till skillnad från sina släktingar lever som rovfisk och jagar småfisk i ytan. I Sverige finns den främst i Mälaren, Hjälmaren och Vänern med tillflöden. Arten är fredad under leken i vattendragen som rinner till de tre sjöarna. I Rödlistan 2025 bedöms den som livskraftig, men bevarandestatusen enligt EU:s art- och habitatdirektiv är fortfarande dålig.

Latinskt namn
Leuciscus aspius
Vanlig längd
60–75 cm
Vanlig vikt
2–5 kg
Svenskt rekord
8,03 kg (2013)
Vatten
Sötvatten
Lek
apr–maj
Rödlistan
Livskraftig (LC)
Innehåll på sidan
  1. Kännetecken
  2. Förväxlingsarter
  3. Utbredning och miljö
  4. Biologi och lek
  5. Säsong
  6. Så fiskar du asp
  7. Regler
  8. Var fiskar man asp?
  9. Som matfisk
  10. Vanliga frågor

Kännetecken – så känner du igen asp

Aspen har en lång, kraftig och något sidtryckt kropp med en djupt kluven stjärtfena. Ryggen är mörkt grågrön till blåaktig och sidorna är blankt silvriga med små fjäll. Fenorna har en grå till rödaktig ton, och stjärtfenan och de nedre fenorna kan vara svagt rödbruna. Det tydligaste kännetecknet är munnen: den är stor, går långt bak under ögat och har ett markant underbett där underkäken sticker fram och passar in i en skåra i överkäken. Aspen saknar tänder i käkarna, som alla karpfiskar, men har kraftiga svalgtänder. Bröstfenorna är förhållandevis långa och spetsiga. Aspen saknar fettfena och skäggtömmar, vilket skiljer den från laxfiskar. En vuxen asp är betydligt större och slankare än id och färna, och den stora munnen med underbett gör den lätt att känna igen när man väl har sett den.

  • Stor mun med tydligt underbett som räcker bak under ögat
  • Lång, slank och silvrig kropp med djupt kluven stjärtfena
  • Gråaktiga till svagt rödbruna fenor
  • Ingen fettfena, inga skäggtömmar
  • Jagar småfisk i ytan med kraftiga plask

Förväxlingsarter

  • Id: Iden är högre och kortare, har en liten mun utan underbett och ofta mer orange eller röda fenor. Aspens mun är stor och räcker bak under ögat.
  • Färna: Färnan har ett brett, trubbigt huvud, stora fjäll med mörka kanter som ger ett nätmönster och en konvex (utåtböjd) analfena. Aspen är slankare, har mindre fjäll och tydligt underbett.

Osäker på vilken fisk du fått? Testa vår artbestämning.

Utbredning och miljö

Aspen har en begränsad utbredning i Sverige och finns bara i Götaland och Svealand. Huvuddelen av bestånden lever i Mälaren, Hjälmaren och Vänern samt i de vattendrag som mynnar i dessa sjöar. Mindre bestånd finns i Östergötland, bland annat i Motala ströms sjösystem med Roxen och Glan, och i nedre Dalälven. Reproducerande bestånd finns också i Göta älv med biflöden och i Emån. Aspen lever i sötvatten men tål svagt bräckt vatten. Den är Upplands landskapsfisk.

Större delen av året lever aspen i stora sjöar, där den jagar i det fria vattnet, över grund, vid uddar och i sund. På våren vandrar den upp i åar för att leka på strömmande partier med sten- eller grusbotten, ofta bevuxna med vattenmossa. Under sommaren och hösten ses den ofta jaga i ytan vid strömmande utlopp, broar, kraftverksutlopp och åmynningar där bytesfisk samlas.

Biologi och lek

Unga aspar äter plankton och smådjur, men redan efter några år blir aspen en ren fiskätare. Den jagar främst små stimfiskar som löja, mört och nors, ofta genom att driva upp dem mot ytan och slå till med kraftiga plask. Leken sker i april–maj och brukar starta när vattnet når omkring 6 grader, i Mälardalen ofta i slutet av april. Fiskarna samlas i stim på strömmande sten- och grusbottnar på 0,5–1 meters djup och leken pågår bara några dagar, mest intensivt på kvällen. Den klibbiga rommen fäster på stenar och växter och kläcks inom ungefär två veckor. Dammar och rensade vattendrag har förstört många lekplatser och är det största hotet mot arten.

När fiskar man asp?

Säsong för asp: januari dålig, februari dålig, mars dålig, april dålig, maj möjlig, juni bra, juli bäst, augusti bäst, september bäst, oktober bra, november möjlig, december dålig

Aspfisket är bäst från försommar till tidig höst, när vattnet är varmt och aspen jagar aktivt i ytan. Juli till september brukar ge flest tillfällen med fisk som slår på löjstim vid strömmar och utlopp. Under leken i april–maj är det fiskeförbud efter asp i alla vattendrag som rinner till Vänern, Mälaren och Hjälmaren, och även ute i sjöarna bör man undvika att fiska vid åmynningar under lektiden.

Så fiskar du asp

Aspen fångas främst med spinnspö. Leta efter fisk som jagar i ytan: kraftiga plask, löjor som hoppar och måsar som dyker är tydliga tecken. Bra platser är strömmande utlopp, sund, broar, kraftverksutlopp och uddar där löjstim samlas. Aspen är snabb och vaksam, så långa kast och snabb inveving fungerar bäst. Smala, tunga drag som kastas långt är förstahandsvalet, till exempel smala skeddrag, kastdrag, små jerkbaits och popper eller stickbaits för ytfiske. Efterlikna löja i storlek och färg, gärna silver och blått eller vitt. Ett tips är att kasta förbi den vakande fisken och dra draget genom stimmet i högt tempo; aspen hugger ofta hårt i slutet av inspinningen. Flugfiske med streamers som liknar löja fungerar också, särskilt i strömmande vatten. Aspen fångas ibland som bifångst vid trolling och dragfiske efter gös och gädda ute på fjärdarna. Fisket är ofta bäst under varma, stilla dagar och på kvällen. Hantera fisken varsamt och släpp gärna tillbaka den, eftersom bestånden är små och fredade under leken. Om fisken följer draget utan att hugga, öka tempot i stället för att sakta in, och byt till ett mindre drag om aspen bara jagar småyngel. Var stilla och smyg fram till platsen, eftersom aspen lätt skräms av rörelser och båtljud på grunt vatten. Byt plats om ytjakten avtar.

Metoder
Spinnfiske, Ytfiske, Flugfiske med streamer, Trolling
Beten
Smala skeddrag, Kastdrag, Stickbaits och popper, Små wobblers, Streamers som liknar löja
Utrustning
Ett kastspö på 8–9 fot i kastviktsklass 10–30 g med flätlina 0,10–0,15 mm och fluorocarbontafs ger långa kast och bra kontakt vid hugget.

Regler för asp

Regler och minimimåttEnligt HaV:s föreskrifter för sötvattensområdena (FIFS 2004:37) är det förbjudet att fiska efter asp från 1 april till 31 maj i alla vattendrag som rinner till Vänern, Mälaren och Hjälmaren, räknat upp till det första definitiva vandringshindret. Förbudet skyddar fisken under leken. Det finns inget nationellt minimimått för asp. Lokala fiskevårdsområden och fiskerättsägare kan ha ytterligare regler, till exempel fiskeförbud vid kända lekplatser, så kontrollera alltid vad som gäller där du fiskar. Aspen räknas sedan Rödlistan 2025 som livskraftig, men bestånden är små och lokala, så catch and release rekommenderas.

Se alla minimimått och fredningstider och kontrollera alltid lokala regler på svenskafiskeregler.se.

Bevarandestatus: Livskraftig (LC) i Rödlistan 2025, efter att ha varit nära hotad (NT) i Rödlistan 2020. Bestånden runt Mälaren bedöms som stabila eller svagt ökande, men aspen står på bilaga 2 i EU:s art- och habitatdirektiv och bevarandestatusen 2025 är dålig. Enligt Artdatabanken är lekfredningen nödvändig för att bestånden inte ska minska. Vandringshinder och rensade vattendrag har förstört många lekplatser. Det finns ett nationellt åtgärdsprogram för arten, och fiskvägar har byggts i flera Mälarvattendrag.

Var fiskar man asp?

Asp finns i bland annat de här vattnen som vi har guider till:

  • Emån – Finns i de nedre delarna av ån.
  • Göta älv – Förekommer men är rödlistad.
  • Hjälmaren – Inte rödlistad sedan 2025, men har fortfarande dålig bevarandestatus enligt EU:s art- och habitatdirektiv. Fiske efter asp är förbjudet 1 april–31 maj i tillflödena. Släpp gärna tillbaka fångad asp.
  • Mälaren – Inte rödlistad sedan 2025, men har fortfarande dålig bevarandestatus enligt EU:s art- och habitatdirektiv. Leker i tillflödena på våren, där fiske efter asp är förbjudet 1 april–31 maj.
  • Roxen – Skyddsvärd art med svag bevarandestatus. Kontrollera fiskevårdsområdets regler och släpp gärna tillbaka fångad asp.
  • Vänern – Inte rödlistad sedan 2025, men har fortfarande dålig bevarandestatus enligt EU:s art- och habitatdirektiv. Fiske efter asp är förbjudet 1 april–31 maj i tillflödena. Släpp gärna tillbaka fångad asp.

Se alla fiskeplatser på kartan.

Asp som matfisk

Aspen ansågs förr vara en god matfisk och fångades i stora mängder under leken. Köttet är vitt och relativt fast men har mycket ben, som andra karpfiskar. I dag äts den sällan, och eftersom bestånden är små bör man i första hand släppa tillbaka den.

Visste du?Aspen är den enda svenska karpfisken som lever som renodlad rovfisk som vuxen, och trots att den saknar käktänder fångar den snabba löjor i ytan.

Vanliga frågor om asp

Hur stor blir en asp?
I Sverige blir aspen vanligen 60–75 cm lång och väger 2–5 kg. Från Ryssland finns uppgifter om aspar på 120 cm och över 15 kg. Det svenska sportfiskerekordet i Sportfiskarnas storfiskregister är 8,03 kg och 90 cm, fångad i Mälaren 2013.
Var finns asp i Sverige?
Aspen finns främst i Mälaren, Hjälmaren och Vänern med tillrinnande vattendrag. Mindre bestånd finns bland annat i Motala ströms sjösystem i Östergötland och i nedre Dalälven. Den saknas i Norrland och i större delen av Sydsverige.
Får man fiska asp?
Ja, men inte i vattendragen under leken. Från 1 april till 31 maj är det förbjudet att fiska efter asp i alla vattendrag som rinner till Vänern, Mälaren och Hjälmaren. Bestånden är små, så många väljer att släppa tillbaka fisken. Kontrollera även lokala regler.
Vilket drag är bäst för asp?
Smala, tunga drag som går att kasta långt och veva in snabbt fungerar bäst, till exempel smala skeddrag, kastdrag och stickbaits. Välj färger och storlekar som liknar löja, gärna silver, vitt och blått. Kasta förbi fisk som jagar i ytan och dra draget genom stimmet.
Vad är skillnaden mellan asp och id?
Aspen är slankare och har en stor mun med tydligt underbett som räcker bak under ögat. Iden är högre i kroppen, har en liten mun och ofta orange eller röda fenor. Aspen jagar också småfisk i ytan, medan iden mest äter smådjur.

Källor

  1. Sportfiskarna – Sportfiskerekord i sötvatten
  2. FIFS 2004:37, konsoliderad utgåva 2026-06-12
  3. HaV – Åtgärdsprogram för asp
  4. Länsstyrelsen Södermanland – Asp i Södermanlands län 2018–2019
  5. Upplandsstiftelsen – Asprapport 2024
  6. SLU Artdatabanken – Rödlistearbete 2025, alla bedömda taxa (SND)
  7. Länsstyrelserna i Jönköpings och Kalmar län – Artbeskrivningar, målarter (Emån)

Senast granskad 17 oktober 2026. Regler ändras – kontrollera alltid aktuella regler på svenskafiskeregler.se eller hos fiskevårdsområdet. Hittat ett fel? Hör av dig.