Björkna

Björknan är en liten till medelstor karpfisk som liknar braxen men är mer silverfärgad och slankare. Kroppen är hög och sidotillplattad, typiskt för braxenfiskar, men björknan är generellt mindre och når sällan över 1 kg. Fjällen är stora och silverblanka med en karakteristisk glans. Ryggen är grågrön till blåaktig medan sidorna är rent silverfärgade. Ögonen är påfallande stora i förhållande till huvudet, ofta med en rödaktig iris - ett bra kännetecken. Alla parade fenor är ljusa, ofta med rödaktig bas. Analfenan har färre strålar än braxen (19-23 mot braxens 23-29).

Björknan finns i hela södra och mellersta Sverige, från Skåne till Dalälven. Den förekommer i sjöar, dammar och lugna vattendrag, ofta tillsammans med braxen och mört. Arten föredrar vegetationsrika vatten med mjukbotten men tolererar även näringsfattigare miljöer. Björknan trivs i både klara och grumliga vatten. Under sommaren vistas den ofta i grunda vikar och längs strandkanter. Vintertid samlas den i djupare partier. Den är vanlig i större sjöar som Mälaren, Vänern och Vättern.

Björknan lever i stim och är en social fisk som ofta blandar sig med mört och braxen. Den är främst bottenlevande och söker efter insektslarver, maskar, snäckor och växtdelar. Björknan är mest aktiv under skymning och gryning men äter även dagtid, särskilt i grumligt vatten. Leken sker på försommaren i grunt vatten med vegetation. Under leken samlas björknan i stora, livliga stim. Arten är en viktig bytesorganisj för rovfisk som gädda och gös.

Mete med mask eller maggot på botten eller med flöte är effektivt för björkna. Den nappar ofta tillsammans med mört och braxen, så var beredd på blandade fångster. Använd lätt utrustning och små krokar. Mata platsen med bröd, majs eller maggots. Björknan är inte någon målart för sportfiske men ger roligt fiske med lätt utrustning. Den används ofta som agn vid gäddfiske. Bästa fisketiden är sommar och tidig höst.