Siken är en silverblank laxfisk med fettfena, liten mun och stora fjäll som finns i kalla, klara sjöar över hela Sverige och längs Östersjökusten. De flesta sikar väger mellan några hekto och ett par kilo, men det svenska rekordet från 2026 är 6,77 kg. Siken är en uppskattad matfisk, särskilt rökt, och fiskas med pimpel, mete och fluga.
- Latinskt namn
- Coregonus maraena (artkomplex)
- Vanlig längd
- 25–45 cm
- Vanlig vikt
- 0,2–1,5 kg
- Svenskt rekord
- 6,770 kg (2026)
- Vatten
- Söt- & bräckvatten
- Lek
- okt–nov–dec
- Rödlistan
- Livskraftig (LC)
Innehåll på sidan
Kännetecken – så känner du igen sik
Siken har en strömlinjeformad, något sidoplattad kropp med stora, silverglänsande fjäll och en mörkare, grå- till grönblå rygg. Fenorna är grå, ofta med mörkare kanter. Som alla laxfiskar har den en liten fettfena mellan ryggfenan och stjärtfenan. Huvudet är litet och munnen liten och tandlös eller nästan tandlös. Det viktigaste kännetecknet mot siklöjan är käkarna: hos siken sticker underkäken inte fram förbi överkäken, utan nosen är rak eller något överskjutande, medan siklöjan har tydligt framskjutande underkäke. Stjärtfenan är djupt kluven. Siken saknar prickar, vilket skiljer den från öring och lax. I Sverige förekommer flera former eller ekotyper, till exempel älvsik, sandsik, storsik, blåsik och planktonsik, som skiljer sig i storlek, nosform, antal gälräfständer och levnadssätt. De är svåra att skilja åt i fält, och därför behandlas siken i Sverige som ett artkomplex.
- Silverblank laxfisk med fettfena och stora fjäll
- Liten mun och litet huvud
- Underkäken sticker inte fram förbi överkäken
- Djupt kluven stjärtfena och inga prickar
- Flera former (älvsik, sandsik, blåsik m.fl.) med varierande utseende
Förväxlingsarter
- Siklöja: Siklöjan har tydligt framskjutande underkäke och blir oftast bara 15–25 cm. Hos siken når underkäken inte förbi överkäken.
- Harr: Harren har en mycket stor, fanliknande ryggfena med färgglada fläckar och mindre fjäll. Sikens ryggfena är liten och grå.
- Röding: Rödingen har ljusa prickar, små fjäll, större mun och ofta röd eller orange buk. Siken är silvrig utan prickar och har stora fjäll.
- Löja: Löjan är en karpfisk utan fettfena och har uppåtriktad mun. Siken har fettfena och liten mun med rak eller överskjutande nos.
Osäker på vilken fisk du fått? Testa vår artbestämning.
Utbredning och miljö
Siken finns i hela Sverige, från Skåne till Lappland, men är vanligast i mellersta och norra delen av landet. Den lever i kalla, klara och syrerika sjöar, inte minst i fjällen och i Norrlands stora sjöar och regleringsmagasin, och i de stora sjöarna Vänern, Vättern och Storsjön. Längs Östersjökusten, särskilt i Bottenviken, Bottenhavet och skärgårdarna längre söderut, finns kustlevande sik som lever i bräckt vatten. En del av dessa, ofta kallade älvsik, vandrar upp i älvarna för att leka, medan andra, som sandsik eller havssik, leker ute vid kusten. I många sjöar finns flera sikformer sida vid sida, till exempel en storvuxen bottensik och en småvuxen planktonsik.
Siken trivs i kallt, klart och syrerikt vatten. I sjöar håller den sig ofta på djupare vatten under sommaren och följer temperaturskiktet, medan den på hösten, vintern och våren kan komma upp på grundare bottnar. Bottenlevande former söker sig till sand-, grus- och mjukbottnar, medan planktonätande former lever i det fria vattnet. Längs kusten uppehåller sig siken på grunda bottnar i skärgården vår och höst och går ut djupare när vattnet blir varmt.
Biologi och lek
Sikens föda beror på formen. Planktonsik och blåsik har många täta gälräfständer och lever främst av djurplankton, medan älvsik och storsik med färre räfständer äter bottendjur som insektslarver, snäckor, musslor och kräftdjur. Vid insektskläckningar tar siken gärna föda vid ytan, och stora sikar kan även äta småfisk. Leken sker på hösten och förvintern, oftast oktober till december när vattnet har blivit kallt, på grus- och stenbottnar i sjöar, längs kusten eller uppe i älvar. Rommen ligger på botten hela vintern och kläcks på våren. Tillväxten är långsam i kalla och näringsfattiga vatten, och sikar kan bli 15–20 år gamla eller äldre.
När fiskar man sik?
Siken kan fiskas nästan året runt, men senvintern och våren är högsäsong. Under isen från januari till april ger pimpelfiske ofta fina fångster, särskilt i norrländska sjöar. När isen släpper och kustvattnet är kallt söker sig siken in på grunda bottnar, och då är mete och flugfiske effektivt både i sjöar och längs Östersjökusten. På sommaren går siken djupare och blir svårare att hitta, utom vid insektskläckningar. Hösten före leken kan åter ge bra fiske, men tänk på fredningstiderna.
Så fiskar du sik
Pimpelfiske är det klassiska sättet att fånga sik vintertid. Använd ett känsligt pimpelspö, en liten balanspirk, mormyska eller sikblänke och agna med maggots eller räka. Siken nappar ofta försiktigt, så små, mjuka rörelser och en känslig spetsindikator är viktiga. Leta på 3–15 meters djup över sand- och grusbottnar, gärna nära kanter. Vid isfritt vatten fungerar mete med räka, mask eller maggots på botten eller under ett flöte. Längs Östersjökusten är vårfiske med flöte och räka populärt, gärna med lite matning. Flugfiske är effektivt när siken vakar efter kläckande insekter i sjöar och strömmande vatten i Norrland: använd små torrflugor, nymfer och emergers i storlek 14–18 och tunna tafsar. I sommarvarma sjöar kan siken tas på djupt vatten med vertikalfiske. Siken har en mjuk mun, så drilla försiktigt och använd håv för att inte tappa fisken vid ytan. Sik står ofta i stim, så när du fått en fisk lönar det sig att fiska vidare på samma djup och plats. På våren längs kusten är grunda vikar med sand- och grusbotten där vattnet värms upp först de bästa platserna, och lugna, mulna dagar ger ofta bäst napp. Spara gärna djupet på ekolodet eller markera hålet.
- Metoder
- Pimpelfiske, Mete, Flugfiske, Vertikalfiske
- Beten
- Räka, Maggots, Mask, Sikblänke, Mormyska, Små torrflugor och nymfer
- Utrustning
- Vintertid ett känsligt pimpelspö med 0,12–0,16 mm lina och liten krok eller pirk. Sommartid ett lätt metspö eller flugspö klass 3–5 med tunn tafs.
Regler för sik
Se alla minimimått och fredningstider och kontrollera alltid lokala regler på svenskafiskeregler.se.
Bevarandestatus: Siken som artkomplex är inte rödlistad i Sverige.
Var fiskar man sik?
Sik finns i bland annat de här vattnen som vi har guider till:
- Bolmen – Finns i sjön men fiskas sällan riktat med spö.
- Fegen – Finns i sjöns djupare och kallare delar.
- Fryken – Fåtalig.
- Indalsälven – Förekommer i sjöar och lugnvatten.
- Kalixälven – Fångas bland annat i de nedre delarna och i anslutande sjöar.
- Klarälven – Förekommer i älven.
- Ljusnan – Vanlig i de övre delarna och i Svegssjön.
- Luleälven – Förekommer i sjöarna och nedre delen.
- Möckeln – Förekommer enligt Wikipedia.
- Siljan – Vanlig i provfisken.
- Sommen – Vanlig i sjön.
- Storsjön – Vanlig art, fiskas med mete, flugfiske och nät.
Se alla fiskeplatser på kartan.
Sik som matfisk
Siken är en av våra finaste matfiskar. Köttet är vitt till ljust, fett och milt. Varmrökt sik är en klassiker, särskilt i Norrland och längs Östersjökusten, men siken är också utmärkt gravad, stekt i smör eller ugnsbakad. Färsk sik bör tillagas snabbt eftersom det feta köttet inte håller sig länge.
Vanliga frågor om sik
Hur stor blir en sik?
Vad är skillnaden mellan sik och siklöja?
Kan man äta sik?
När är det fredningstid på sik?
Var finns sik i Sverige?
Vilket bete är bäst för sik?
Källor
- Sportfiskarna – Sportfiskerekord i sötvatten
- Sportfiskarna – Nytt svenskt sportfiskerekord på sik (2026)
- HaV – Sik: minimimått, fredningstid och fångstbegränsningar
- HaV – Fredningstider i Skagerrak, Kattegatt och Östersjön
- SVT – Siken från Landösjön slår svenskt rekord
- Wikipedia (sv) – Sik
- SLU Artdatabanken – Rödlistan 2020 (via GBIF)
- HaV – FIFS 2004:36, konsoliderad utgåva (uppdaterad 2026-07-01)
- Sportfiskarna – Sportfiskerekord i sötvatten
- SLU Artdatabanken – Dyntaxa, svensk taxonomisk databas (via GBIF)
- SLU Artdatabanken – Rödlistan 2025 (via GBIF)
Senast granskad 17 oktober 2026. Regler ändras – kontrollera alltid aktuella regler på svenskafiskeregler.se eller hos fiskevårdsområdet. Hittat ett fel? Hör av dig.




