Sill och strömming är samma art, Clupea harengus. Namnet strömming används för sill som fångas i Östersjön norr om Kalmar, medan den på västkusten och i södra Östersjön kallas sill. Det är en silvrig stimfisk som äter plankton och är basföda för torsk, lax, säl och sjöfåglar. Arten klassas som nära hotad (NT) i Rödlistan 2025.
- Latinskt namn
- Clupea harengus
- Vanlig längd
- 15–30 cm
- Vanlig vikt
- 0,04–0,2 kg
- Svenskt rekord
- 0,660 kg (1996)
- Vatten
- Saltvatten
- Lek
- apr–maj–jun
- Rödlistan
- Nära hotad (NT)
Innehåll på sidan
Kännetecken – så känner du igen sill
Sillen har en långsträckt, sidoplattad kropp med silverglänsande sidor och blågrön eller mörkblå rygg. Fjällen är stora, tunna och sitter löst, så de lossnar lätt när man hanterar fisken. Det finns bara en ryggfena, som sitter mitt på ryggen, och bukfenorna sitter ungefär rakt under ryggfenans början. Stjärtfenan är kluven. Munnen är liten och uppåtriktad med underkäken något längre än överkäken. Buken har en svag köl men är inte vass som hos skarpsillen. Sidolinjen syns inte, och fisken har inga prickar eller fläckar. Strömmingen i Östersjön är mindre och slankare än västkustens sill men ser i övrigt likadan ut. Gällocket är slätt utan tydliga strimmor.
- Silvriga sidor och blågrön till mörkblå rygg
- En ryggfena mitt på ryggen
- Bukfenorna sitter under ryggfenans början
- Stora, löst sittande fjäll
- Liten mun med något längre underkäke
- Inga prickar och ingen synlig sidolinje
Förväxlingsarter
- Skarpsill: Skarpsillen är mindre och har en vass, tandad köl på buken. Dess ryggfena börjar ovanför eller bakom bukfenornas fäste, medan sillens ryggfena börjar framför dem.
- Staksill och majfisk: Staksill och majfisk har en mörk fläck bakom gällocket, hos staksillen ofta följd av en rad svagare fläckar, och en tydlig inskärning mitt i överkäken. Båda är fredade och ska släppas tillbaka.
- Nors: Norsen har en liten fettfena, stor mun med tänder och luktar gurka. Sillen saknar fettfena.
Osäker på vilken fisk du fått? Testa vår artbestämning.
Utbredning och miljö
Sillen finns runt hela Sveriges kust, från Skagerrak och Kattegatt via Öresund och hela Östersjön upp i Bottenviken. Den är den vanligaste fiskarten i Östersjön, före skarpsillen. Det finns många bestånd med olika lektider och tillväxt. Kattegatts höst- och vårlekande sill har sina uppväxtområden i Nordsjön. I Östersjön förvaltas strömmingen i fyra områden: Bottenhavet, egentliga Östersjön, Rigabukten och västra Östersjön. På västkusten blir sillen oftast 23–30 cm lång, medan strömmingen i Östersjön oftast är 15–24 cm.
Sillen är en pelagisk stimfisk som lever i fria vattenmassan från ytan ner till omkring 200 meters djup. På dagen står den oftast djupare och på natten stiger den mot ytan efter planktonet. Inför leken samlas sillen i stora stim vid grunda kustområden och på bankar ute till havs. Där lägger den sina ägg på sand, grus, sten eller vegetation på mellan en halv och hundra meters djup.
Biologi och lek
Sillen äter främst små kräftdjur, som hoppkräftor, och fiskyngel, och större sillar tar också bottendjur. Själv är den basföda för torsk, lax, sjöfåglar, säl och tumlare, vilket gör den till en nyckelart i svenska hav. Både vårlekande och höstlekande sill finns i Västerhavet och Östersjön. Vid svenska östersjökusten leker den vårlekande strömmingen främst i april–juni och den höstlekande i augusti–oktober. Äggen är klibbiga och sjunker till botten, där de bildar stora ansamlingar, och larverna lever i fria vattnet. Sillen blir könsmogen vid 3–4 års ålder i Skagerrak och Kattegatt och vid 2–3 år i Östersjön. Den kan bli upp till 25 år gammal men är oftast yngre än tio år. Den normala vikten är 40–200 gram.
När fiskar man sill?
I Östersjön är våren den klassiska strömmingssäsongen. När den vårlekande strömmingen går in mot kusterna under april–juni kan den fångas i stora mängder från bryggor, broar och stränder, även mitt i städer. På västkusten finns sill vid kusten under stora delar av året, men höst, vinter och vår ger ofta bäst fiske från bryggor och hamnar. Sommaren är svagare när sillen står djupare och längre ut.
Så fiskar du sill
Sill och strömming fiskas nästan alltid med sillhäck, ett tacklet med fem till tio små krokar klädda med glänsande folie, fiskskinn eller små gummistrumpor, och en liten pilk eller ett sänke längst ner. Krokarna ska vara små, storlek 8–12, eftersom sillen har liten mun. Släpp ner tacklet från brygga, bro, pir eller båt och låt det sjunka till rätt djup. Lyft sedan spöet långsamt upp och ner, eller veva in sakta med små ryck. När du hittar stimmet kan du få flera fiskar på varje kast. Prova olika djup tills du får napp, eftersom sillen ofta står i ett visst vattenlager. Strömmar, hamnar, bryggor och smala sund där stimmen passerar är bra platser. Gryning och skymning är ofta bäst. Tänk på att ett handredskap får ha högst tio krokar. Sillens fjäll lossnar lätt, så fisken bör hanteras varsamt om den ska släppas tillbaka. Sill och strömming är också utmärkt bete vid bottenfiske efter torsk, plattfisk och andra rovfiskar. Ryckfiske, där kroken hugger fast utanpå fisken, är förbjudet.
- Metoder
- Häckfiske (sillhäck), Pimpelfiske, Mete med små krokar
- Beten
- Sillhäck med folie eller fiskskinn, Små glittriga gummistrumpor, Liten pilk som sänke
- Utrustning
- Ett lätt spinnspö eller metspö på 7–10 fot med 0,20–0,25 mm monofil, en sillhäck med krokar i storlek 8–12 och ett sänke eller en pilk på 10–40 gram beroende på djup och ström.
Regler för sill
Se alla minimimått och fredningstider och kontrollera alltid lokala regler på svenskafiskeregler.se.
Bevarandestatus: Nära hotad. Antalet lekmogna fiskar har minskat med uppskattningsvis 19 procent på 15 år. Lekbiomassan i västra Östersjön har minskat med 42 procent och i Bottniska viken med 29 procent. Beståndet i västra Östersjön är rekordlågt.
Var fiskar man sill?
Sill finns i bland annat de här vattnen som vi har guider till:
- Bohuslänkusten – Tas med sillpilk från bryggor och klippor, ofta som bifångst vid makrillfisket.
- Kalmarsund – Populärt mete och pilk från bryggor och pirar i Kalmar.
- Stockholms skärgård – Fiskas med strömmingstackel från bryggor och klippor, främst på våren och försommaren.
- Öresund – Kommer in i stora stim på våren och fiskas med sillpilk från pirar och kajer. Minimimåttet gäller inte vid fiske med handredskap.
- Östersjön – Populärt vår- och försommarfiske från bryggor och klippor. Bestånden och hur hårt de tål att fiskas är omdebatterade.
Se alla fiskeplatser på kartan.
Sill som matfisk
Sill och strömming har en självklar plats i svensk matkultur, som inlagd sill på midsommarbordet, stekt strömming med potatismos, surströmming och böckling. Fisken är fet och full av omega-3. Livsmedelsverket har särskilda kostråd om fet fisk från Östersjön på grund av miljögifter som dioxin och PCB, så kontrollera aktuella råd om du äter mycket strömming.
Vanliga frågor om sill
Är sill och strömming samma fisk?
Varför är strömmingen mindre än sillen?
När är det bäst att fiska strömming?
Hur fiskar man sill med sillhäck?
Är strömmingen hotad?
Kan man äta strömming från Östersjön?
Källor
- HaV – Sill/strömming (arter och naturtyper)
- HaV – Landskapsfiskar
- HaV – FIFS 2004:36 (konsoliderad 2025-06-09)
- HaV – Fiskestopp
- Länsstyrelsen Västra Götaland – Fiskeregler i havet 2026
- SLU Artdatabanken – Rödlistade arter 2025 (dataset)
- Sportfiskarna – Sportfiskerekord i saltvatten
- HaV – Östersjöns fiskemöjligheter 2026
- EU-kommissionen – Förslag till fiskemöjligheter i Östersjön 2027, COM(2026) 437 (artikel 2, 9 och 10)
- SLU Aqua – Underlag om sillens lek i centrala Östersjön (2023)
- Naturhistorisk Museum Aarhus – Sild (Naturlex)
- Livsmedelsverket – Fisk som kan innehålla miljögifter
- SLU Artdatabanken – Bestämningsnyckel till svenska sillartade fiskar
Senast granskad 17 oktober 2026. Regler ändras – kontrollera alltid aktuella regler på svenskafiskeregler.se eller hos fiskevårdsområdet. Hittat ett fel? Hör av dig.




