Norsen är en liten, slank och nästan genomskinlig fisk med fettfena, stor mun med vassa tänder och en tydlig doft av gurka. Den lever i stora stim i Östersjön och i många större sjöar, och den är en av de viktigaste bytesfiskarna för gös, gädda, lax och öring. Norsen fiskas främst på pimpel under vintern och vid leken tidigt på våren.
- Latinskt namn
- Osmerus eperlanus
- Vanlig längd
- 10–20 cm
- Vanlig vikt
- 10–60 g
- Vatten
- Söt- & bräckvatten
- Lek
- mar–apr–maj
- Rödlistan
- Livskraftig (LC)
Innehåll på sidan
Kännetecken – så känner du igen nors
Norsen har en lång, smal och rund kropp och blir sällan längre än 20 cm. Ryggen är svagt grönaktig till olivgrå och sidorna har ett silvrigt längsgående band, men fjällen är tunna och sitter löst, så att fisken på vissa ställen ser nästan genomskinlig ut. Som laxfiskarnas släktingar har norsen en liten fettfena mellan ryggfenan och stjärtfenan. Munnen är förvånansvärt stor för en så liten fisk, med underkäken något framskjuten, och den har tydliga, vassa tänder i käkarna, på plogbenet och på tungan. Ögat är stort. Stjärtfenan är kluven. Det enklaste sättet att känna igen en nyfångad nors är lukten: den doftar starkt av färsk gurka. Under leken får hanarna små vita lekknölar på huvud och kropp.
- Liten, smal och nästan genomskinlig kropp
- Fettfena
- Stor mun med vassa tänder, svagt underbett
- Doftar tydligt av gurka
- Lever i stora stim
Förväxlingsarter
- Siklöja: Siklöjan har också fettfena men en liten, tandlös mun, blankare och fastare silverfjäll och saknar gurkdoften. Norsen har stor mun med vassa tänder.
- Löja: Löjan är en karpfisk utan fettfena, med blanka silverfjäll som lossnar lätt och uppåtriktad mun utan tänder.
Osäker på vilken fisk du fått? Testa vår artbestämning.
Utbredning och miljö
Norsen finns längs Östersjökusten från södra Östersjön upp till norra Bottenviken, och på västkusten är den sparsam. I sötvatten finns den i många större och mindre sjöar, framför allt i södra och mellersta Sverige men också i Norrland. Kända norssjöar är Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren. Norsen är Värmlands landskapsfisk.
Norsen är en stimfisk som lever i fria vattnet i större, kalla och syrerika sjöar och i kustvatten. Under sommaren står den ofta djupt, under språngskiktet där vattnet är kallt. På vintern och tidigt på våren samlas den nära åmynningar och grunda områden inför leken. Kustnorsen vandrar ofta upp i åar och älvmynningar för att leka.
Biologi och lek
Unga norsar äter djurplankton och små kräftdjur. Större individer tar även insektslarver, pungräkor och småfisk, inklusive yngel av sin egen art. Leken sker tidigt på våren, mellan februari och maj beroende på var i landet man är, ofta i samband med eller strax efter islossningen. Norsen leker i enorma stim, i strömmande vatten i åar och bäckar eller på grunda sand-, grus- och stenbottnar i sjöar. En hona lägger tusentals små klibbiga ägg som fäster på botten och kläcks efter tre till fem veckor. Norsen blir sällan mer än några år gammal, och de flesta blir uppätna redan som små. Den är en nyckelart i näringsväven och viktig föda för gös, gädda, abborre, lax, öring och röding.
När fiskar man nors?
Norsfisket är främst ett vinter- och vårfiske. Under isvintern samlas norsen i täta stim som går att pimpla, och vid islossningen och leken tidigt på våren kommer den nära land och in i åmynningar. Under sommaren står norsen djupt i det fria vattnet och är svår att fånga med handredskap. På hösten kan den åter dyka upp grundare.
Så fiskar du nors
Det vanligaste sättet att fånga nors är pimpelfiske genom isen. Använd ett lätt pimpelspö eller ett kort spö med tunn lina och en så kallad norsrigg eller hägring med flera små krokar eller små blanka pirkar ovanför en sänke eller pimpel. Agna gärna med en liten bit räka, fisk, maggot eller en norsbit när du fått den första. Norsen står ofta i stim på 5–15 meters djup men kan flytta i vattenpelaren, så det lönar sig att prova olika djup och ett ekolod hjälper mycket. När du hittar stimmet går det ofta att fånga många i rad. Under våren när norsen leker kan man fånga den från land vid åmynningar med lätt mete eller håv där det är tillåtet. Nors är också ett utmärkt bete för gös, gädda och öring, både som död agnfisk på pimpel eller angeldon och som bete vid mete. Den är skör och dör snabbt, så den används oftast död och gärna frusen i förväg. Tänk på att det kan vara förbjudet att flytta levande fisk mellan vatten. När fisket tar fart är det bra att ha flera krokar på riggen, eftersom norsen ofta hugger på flera samtidigt. Lyssna och titta också efter måsar och rovfisk som jagar, de avslöjar ofta var stimmen står.
- Metoder
- Pimpelfiske, Mete, Hägring med flera krokar
- Beten
- Små pirkar, Bit av räka, Maggot, Fiskbit
- Utrustning
- Ett kort pimpelspö med 0,15–0,20 mm lina och en rigg med flera små krokar eller mini-pirkar i storlek 10–14 fungerar bra för norsfiske.
Regler för nors
Se alla minimimått och fredningstider och kontrollera alltid lokala regler på svenskafiskeregler.se.
Bevarandestatus: Livskraftig. Bestånden kan variera kraftigt mellan år, och vandringshinder kan påverka bestånd som leker i vattendrag.
Var fiskar man nors?
Nors finns i bland annat de här vattnen som vi har guider till:
- Ivösjön – Pelagisk småfisk som utgör föda för gös.
- Mälaren – Viktiga bytesfiskar för gösen.
- Siljan – Bytesfisk för öring och gädda.
- Sommen – Viktigt bytesdjur för röding och öring. Norsens lekplatser är fredade under våren.
- Storsjön – Viktig bytesfisk för öring och röding.
Se alla fiskeplatser på kartan.
Nors som matfisk
Norsen äts sällan i Sverige i dag, men stekt nors var förr en vanlig rätt, bland annat i Stockholm, och i Mariestad firas norsen varje vår under festivalen Norsival. Små norsar kan vändas i mjöl och friteras eller stekas hela. Gurkdoften försvinner till stor del vid rensning och tillagning. Norsrom äts också på vissa håll.
Vanliga frågor om nors
Varför luktar nors gurka?
Kan man äta nors?
Hur stor blir en nors?
Var finns nors i Sverige?
Hur fiskar man nors?
Är nors bra som bete?
Källor
- FishBase – Osmerus eperlanus
- Svenska Wikipedia – Nors (utbredning, kulturhistoria)
- Sportfiskarna – Sportfiskerekord i sötvatten (nors saknas i listan)
- Svenska fiskeregler – Fritidsfiske
- GBIF – The Swedish Red List 2020 (SLU Artdatabanken)
- SLU Aqua – Nationellt register över sjöprovfisken (NORS), via GBIF
- SLU Artdatabanken – Rödlistan 2025 (via GBIF)
- SLU Artdatabanken – Dyntaxa, svensk taxonomisk databas (via GBIF)
Senast granskad 17 oktober 2026. Regler ändras – kontrollera alltid aktuella regler på svenskafiskeregler.se eller hos fiskevårdsområdet. Hittat ett fel? Hör av dig.




