Iden är en stor, silver- till mässingsglänsande karpfisk med rödaktiga fenor som lever i sjöar, lugna åar och Östersjöns bräckta kustvatten i stora delar av Sverige. Den liknar en jättemört men har gula ögon och blir betydligt större, oftast 1–2 kg. På våren vandrar iden upp i åar för att leka, vilket ger ett populärt och spännande fiske.
- Latinskt namn
- Leuciscus idus
- Vanlig längd
- 35–50 cm
- Vanlig vikt
- 0,7–2 kg
- Svenskt rekord
- 3,960 kg (2024)
- Vatten
- Sötvatten
- Lek
- apr–maj
- Rödlistan
- Livskraftig (LC)
Innehåll på sidan
Kännetecken – så känner du igen id
Iden har en kraftig, ganska hög och sidoplattad kropp med ett relativt litet huvud och en liten, ändställd mun som pekar något uppåt. Ryggen är mörkt grågrön till blåsvart, sidorna är silvriga till mässingsfärgade och buken ljus. Fjällen är medelstora, med 56–58 fjäll längs sidolinjen (plus ett par på stjärtroten), och därmed mindre än färnans. Bukfenorna och analfenan är rödaktiga, ofta mer orange än mörtens, medan ryggfenan och stjärtfenan är grå. Ögonen är gula till guldfärgade, inte röda som hos mörten. Analfenans ytterkant är rak eller lätt inåtböjd, vilket skiljer iden från färnan, vars analfena buktar utåt. Under leken får iden en mer mässingsgul glans, och hanarna får små vita lekknölar på huvud och fjäll. En orange till röd odlad form, guliden, finns i trädgårdsdammar.
- Hög, sidoplattad kropp med silver- till mässingsglans
- Gula ögon, inte röda som hos mörten
- Rödaktiga buk- och analfenor, grå rygg- och stjärtfena
- Rak eller lätt inåtböjd kant på analfenan
- Liten mun och medelstora fjäll (56–58 i sidolinjen)
Förväxlingsarter
- Mört: Mörten har röda ögon, större fjäll i förhållande till kroppen och blir sällan över ett kilo. Iden har gula ögon och fler, mindre fjäll längs sidolinjen.
- Färna: Färnan har utåtbuktande analfena, bredare huvud, större mun och stora fjäll med mörka kanter. Idens analfena är rak eller inåtböjd.
- Asp: Aspen är mer långsträckt och har mycket stor mun där underkäken sticker fram. Iden har liten mun.
- Braxen: Braxen är betydligt högre och plattare, har mycket lång analfena och nedåtriktad utskjutbar mun.
Osäker på vilken fisk du fått? Testa vår artbestämning.
Utbredning och miljö
Iden finns i stora delar av Sverige, från Skåne ända upp i Lappland, men är vanligast i södra och mellersta delen och längs Östersjökusten. Den hör framför allt hemma i större sjöar, i större och lugnt flytande vattendrag och i Östersjöns skärgårdar, där den kan vara talrik i det bräckta vattnet hela vägen från Bottenviken till Öresund. Från kusten och sjöarna vandrar iden på våren upp i åar, bäckar och till och med diken för att leka. I Norrland är den mindre allmän och knuten till låglandet och kustområdena. På västkusten är bestånden låsta till sina vattendrag, eftersom iden inte sprider sig genom det salta havsvattnet. Iden är Hälsinglands landskapsfisk och kallas ort i delar av södra Sverige.
Iden trivs i näringsrika, lugna vatten: större sjöar, lugnflytande åar och älvar och grunda, skyddade vikar i skärgården. Under sommaren uppehåller den sig ofta längs stränder, vid vasskanter och i vikar med varmt vatten, ibland i stim. Leken sker i strömmande vatten på grus, sten eller översvämmad vegetation. Vintertid söker iden sig till djupare och lugnare partier i sjöar, åar och kustvatten.
Biologi och lek
Iden är en allätare som äter insekter, insektslarver, snäckor, musslor, kräftdjur och växtdelar. Större idar tar även småfisk, och vid insektskläckningar äter iden gärna vid ytan. Leken sker tidigt på våren, normalt i april–maj men ibland redan i mars eller först i juni, strax efter islossningen. Iden vandrar då i stim upp i vattendrag och leker på grus- och stenbottnar eller översvämmade gräsmarker i strömmande vatten. Ynglen stannar i vattendraget under sommaren innan de vandrar ut till sjöar och kust. Iden växer relativt långsamt, blir könsmogen först vid 6–7 års ålder och lever vanligen 10–15 år, som mest drygt 20 år.
När fiskar man id?
Våren är idens stora säsong. Från islossningen i mars–april och några veckor framåt samlas stora idar vid åmynningar och i åarna inför och efter leken, och då kan fisket vara mycket bra. Under sommaren sprider sig iden i sjöar och skärgård och tas på mete, fluga och små drag, ofta i vikar och vid vass. Hösten ger åter bra fiske när iden samlas på djupare vatten och äter inför vintern. Kom ihåg att lokala fredningar ofta gäller i vattendrag under våren.
Så fiskar du id
Vårfisket efter id sker ofta vid åmynningar, i nedre delen av åar och vid broar och strömkanter där fisken samlas. Bottenmete med mask, maggots eller majs, gärna med en feederkorg med matning, är en pålitlig metod. Flötmete med strömflöte som får driva fritt längs strömkanten, så kallad trotting, är också effektivt. Iden tar gärna små spinnare, små skeddrag och små wobblers, och lätt spinnfiske kan ge många fiskar när de är aktiva. Flugfiskare använder nymfer, små streamers och våtflugor, och under sommarens insektskläckningar kan iden vaka i ytan och tas på torrfluga. I skärgården och sjöarna fungerar mete på 1–4 meters djup längs vasskanter och i vikar, gärna med lite matning av ströbröd eller majs. Iden är försiktig i klart vatten, så använd tunn lina och diskret utrustning. Den gör kraftfulla rusningar, särskilt i strömmande vatten, så ha bromsen rätt inställd. Vid vårfisket lönar det sig att besöka åmynningar ofta, eftersom idarna kommer i vågor och kan stå tätt under några dagar för att sedan försvinna. Glöm inte att många åar och mynningsområden har vårfredning, så kontrollera reglerna i förväg.
- Metoder
- Bottenmete, Feederfiske, Trotting, Flötmete, Spinnfiske, Flugfiske
- Beten
- Mask, Maggots, Majs, Bröd, Små spinnare, Små wobblers, Nymfer och torrflugor
- Utrustning
- Ett lätt feederspö eller matchspö på 10–12 fot, lina 0,18–0,22 mm och krok i storlek 8–14. För spinnfiske ett lätt spö med kastvikt 3–15 g, för fluga klass 4–6.
Regler för id
Se alla minimimått och fredningstider och kontrollera alltid lokala regler på svenskafiskeregler.se.
Bevarandestatus: Livskraftig (LC) i Rödlistan 2025. Vandringshinder har tidigare minskat artens förekomst kraftigt, men i dag ser Artdatabanken inga tecken på betydande förändringar, och iden kan ha gynnats av varmare vatten. Iden är beroende av fria vandringsvägar mellan sjöar, kust och lekvattendrag.
Var fiskar man id?
Id finns i bland annat de här vattnen som vi har guider till:
- Dalälven – Förekommer i strömmande och lugnare partier.
- Göta älv – Vanlig i strömmande partier.
- Möckeln – Förekommer.
- Mörrumsån – Kronolaxfisket säljer ett särskilt specimenkort för id i april och i oktober–november.
- Roxen – Fåtalig.
- Stockholms skärgård – Vanlig i skärgården och samlas vid åmynningar på våren.
- Storvindeln – Förekommer.
- Torne älv – Förekommer i lugnvatten.
- Vindelälven – Förekommer i de nedre delarna.
- Ångesjön – Förekommer i användarrapporter.
- Östersjön – Vanlig i skärgårdar och vid åmynningar på våren.
Se alla fiskeplatser på kartan.
Id som matfisk
Iden är ätlig men har många små ben och ett mjukt, ganska neutralt kött, så den är ingen populär matfisk i Sverige i dag. Förr fiskades och åts den mer, särskilt under vårens lekvandring. Den passar bäst malen till fiskbullar eller fiskfärs, eller inlagd. De flesta sportfiskare släpper tillbaka sina idar.
Vanliga frågor om id
Vad är id för fisk?
Hur stor blir en id?
Vad är skillnaden mellan id och mört?
Vad är skillnaden mellan id och färna?
Kan man äta id?
När är det bäst att fiska id?
Källor
- Sportfiskarna – Sportfiskerekord i sötvatten
- Wikipedia (sv) – Id (fisk)
- Store norske leksikon – Vederbuk
- HaV – Minimimått och maximimått för fångst
- Länsstyrelsen – Fiske (fritt handredskapsfiske)
- SLU Artdatabanken – Rödlistearbete 2025, alla bedömda taxa (SND)
- Länsstyrelserna i Jönköpings och Kalmar län – Artbeskrivningar, målarter (Emån)
- FishBase – Leuciscus idus
Senast granskad 17 oktober 2026. Regler ändras – kontrollera alltid aktuella regler på svenskafiskeregler.se eller hos fiskevårdsområdet. Hittat ett fel? Hör av dig.




