Braxen är en stor, högryggad och sidplattad karpfisk som lever i stim i näringsrika sjöar, lugna vattendrag och bräckt kustvatten. Den känns igen på sin bronsglänsande kropp, mörka fenor och utskjutbara mun. Braxen är en av de mest populära fiskarna för bottenmete och feederfiske i Sverige.
- Latinskt namn
- Abramis brama
- Vanlig längd
- 30–50 cm
- Vanlig vikt
- 0,5–2 kg
- Svenskt rekord
- 8,70 kg (2022)
- Vatten
- Sötvatten
- Lek
- maj–jun
- Rödlistan
- Livskraftig (LC)
Innehåll på sidan
Kännetecken – så känner du igen braxen
Braxen har en mycket hög och tunn kropp, sedd från sidan nästan ovalt rombisk, med ett litet huvud i förhållande till kroppen. Unga braxnar är silvergrå, medan äldre fiskar får en mörk rygg och bronsfärgade till gyllenbruna sidor. Fenorna är grå till mörkt grå och saknar röda inslag. Analfenan är lång, med ungefär 23–30 mjuka strålar, och stjärtfenan är djupt kluven med längre nedre flik. Munnen sitter lågt och kan skjutas ut som ett rör när braxen suger upp föda från botten. Fjällen är medelstora, med 51–60 fjäll längs sidolinjen, och kroppen är täckt av ett tydligt slemlager. Ögat är relativt litet: hos fiskar över ungefär 10 cm är ögats diameter bara omkring två tredjedelar av avståndet från ögat till nosspetsen. Under leken får hanarna små vita lekknölar på huvud och kropp.
- Mycket hög, sidplattad kropp och litet huvud
- Bronsglänsande sidor hos vuxna fisk, silvriga hos unga
- Grå till mörka fenor utan rött
- Lång analfena med cirka 23–30 strålar
- Utskjutbar, nedåtriktad mun
Förväxlingsarter
- Björkna: Björknan har större öga (ögats diameter ungefär lika stor som nosen framför ögat), rödaktiga baser på bröst- och bukfenor, färre analfenstrålar (cirka 19–23) och större fjäll (43–46 längs sidolinjen). Braxen har gråa fenor och 51–60 fjäll längs sidolinjen.
- Vimma: Vimman är slankare med en utstående, trubbig nos och en kort analfena. Under leken blir den svart på ryggen och orange på buken.
- Faren: Faren är slankare, har en uppåtriktad mun och en mycket lång analfena med fler strålar än braxen.
Osäker på vilken fisk du fått? Testa vår artbestämning.
Utbredning och miljö
Braxen är vanlig i södra och mellersta Sverige, där den finns i de flesta näringsrika slättsjöar, i de stora sjöarna Mälaren, Hjälmaren och Vänern och i lugna åar och kanaler. Norrut finns den längs hela Norrlandskusten upp till Torne älv, medan den bara förekommer här och där i Norrlands inland. I Bohusläns sjöar är den ovanligare, eftersom arten av invandringshistoriska skäl aldrig etablerat sig där. Braxen trivs också i bräckt vatten och är vanlig i skärgårdar och vikar längs Östersjökusten, där den ibland vandrar upp i åar för att leka. Den saknas i fjällen och i de flesta näringsfattiga skogssjöar.
Braxen föredrar näringsrika, gärna något grumliga sjöar och långsamt rinnande vatten med mjuk botten av dy, lera eller sand. Den lever i stim och betar över bottnar på några meters djup, ofta längs branter, i djupare hålor och utanför vassbälten. Under sommarnätter söker den sig gärna grundare, medan den på vintern samlas i djupare partier.
Biologi och lek
Braxen är en bottenätare som suger upp sediment med sin utskjutbara mun och sorterar ut fjädermygglarver, maskar, små musslor och snäckor. Unga braxnar äter mest djurplankton. Stim som betar lämnar ofta grumliga moln och små gropar i botten. Leken sker på våren och försommaren, vanligtvis i maj–juni, i stora och livliga stim på grunt vatten med vegetation. Honan lägger upp till flera hundra tusen klibbiga ägg som fastnar på växter och kläcks efter ungefär en till två veckor. Braxen blir könsmogen vid 3–6 års ålder och växer långsamt; i långsamväxande bestånd kan den bli mycket gammal, i svenska undersökningar upp mot 40 år.
När fiskar man braxen?
Braxen nappar bäst när vattnet är varmt, från slutet av maj till och med augusti. Efter leken äter braxen intensivt, och varma sommarnätter, skymning och gryning ger ofta de bästa fångsterna. Under hösten kan fisket vara bra på djupare vatten innan det kallnar. Vintertid är braxen trög men kan ibland fångas på pimpel eller mete i djupare hålor.
Så fiskar du braxen
Braxen fångas nästan alltid med mete, och nyckeln är att samla stimmet med lockbete. Börja med att mäska platsen med en blandning av ströbröd, majs, maggots, hackad mask och gärna lite pellets, och fortsätt mata i mindre mängder medan du fiskar. Bottenmete med feederspö är den mest effektiva metoden: en feederkorg fylld med mäsk landar på samma plats varje kast och håller fisken kvar. Ett glidande bottenmete eller ett flötmete med flötet inställt så att agnet ligger på botten fungerar också. Bra beten är maggots, mask, majs, bröd och små pellets, gärna två eller tre maggots på kroken. Fiska på 2–6 meters djup utanför vassbälten, längs branter eller i hålor med mjuk botten. Braxen nappar ofta försiktigt: flötet lägger sig ner eller lyfter, och feederspöets topp darrar innan den drar iväg. Det bästa fisket är ofta i skymningen, natten och tidig morgon. Använd en stor håv, eftersom en stor braxen är tung och tar mycket vatten när den vänder flatsidan mot dig. Har du hittat ett stim, stanna kvar och fortsätt mata, eftersom braxenstim gärna återkommer till samma plats kväll efter kväll.
- Metoder
- Bottenmete, Feederfiske, Flötmete, Mete med mäsk
- Beten
- Maggots, Mask, Majs, Bröd, Pellets
- Utrustning
- Ett feederspö på 10–12 fot med 0,20–0,25 mm huvudlina, en tunnare tafs på 0,14–0,18 mm och krokar i storlek 12–16 fungerar för det mesta braxenfisket.
Regler för braxen
Se alla minimimått och fredningstider och kontrollera alltid lokala regler på svenskafiskeregler.se.
Bevarandestatus: Livskraftig (LC) i Rödlistan 2025, och provfisken i sjöar tyder på att bestånden ökar. I övergödda sjöar kan braxen bli mycket talrik, och reduktionsfiske av braxen används ibland som en åtgärd mot övergödning.
Var fiskar man braxen?
Braxen finns i bland annat de här vattnen som vi har guider till:
- Bolmen – Vanlig vitfisk för mete sommartid.
- Emån – Fiskas med bottenmete i lugna höljor.
- Fegen – Vanlig vitfisk för mete.
- Göta älv – Vanlig, liksom andra karpfiskar.
- Helgasjön – Vanlig vitfisk.
- Hjälmaren – Mycket vanlig vitfisk i det näringsrika vattnet.
- Ivösjön – Vanlig vitfisk för mete.
- Mälaren – Mycket vanlig, populär för mete och specimenfiske.
- Möckeln – Vanlig vitfisk.
- Roxen – Normalt förekommande vitfisk.
- Sommen – Vanlig i grunda vikar.
- Vänern – Vanlig i grundare, näringsrika delar.
Se alla fiskeplatser på kartan.
Braxen som matfisk
Braxen är ätbar och har vitt, något löst kött med mild smak, men den är benig med många små gaffelben. Den lämpar sig bäst för fiskfärs, fiskbullar och biffar, varmrökning eller inläggning, där benen inte stör. Stora braxnar är ofta mest uppskattade som sportfisk och släpps tillbaka.
Vanliga frågor om braxen
Vad är skillnaden mellan braxen och björkna?
Hur stor blir en braxen?
Vilket bete är bäst för braxen?
Kan man äta braxen?
När nappar braxen bäst?
Källor
- Sportfiskarna – Sportfiskerekord i sötvatten
- Hitta fiske (Naturkartan) – Lär dig mer om braxen
- FishBase – Abramis brama
- Svenska fiskeregler – Fritidsfiske
- SLU Artdatabanken – Rödlistearbete 2025, alla bedömda taxa (SND)
Senast granskad 17 oktober 2026. Regler ändras – kontrollera alltid aktuella regler på svenskafiskeregler.se eller hos fiskevårdsområdet. Hittat ett fel? Hör av dig.




