Karpen är en stor, kraftfull karpfisk med fyra skäggtömmar som ursprungligen kommer från Asien och Östeuropa och har satts ut i dammar och sjöar i södra Sverige. Karpar på flera kilo är vanliga i svenska karpvatten. För att en karp ska registreras i Sportfiskarnas storfiskregister måste den väga minst 12 kg, och rekordet är 32,45 kg. Karpen är en av de mest eftertraktade sportfiskarna och fiskas nästan alltid med fånga och släpp.
- Latinskt namn
- Cyprinus carpio
- Vanlig längd
- 45–80 cm
- Vanlig vikt
- 3–10 kg
- Svenskt rekord
- 32,450 kg (2017)
- Vatten
- Sötvatten
- Lek
- maj–jun–jul
- Rödlistan
- Ej bedömd (NA)
Innehåll på sidan
Kännetecken – så känner du igen karp
Karpen har en kraftig, långsträckt och något högryggad kropp med bred stjärtspole. Den känns lättast igen på munnen, som kan skjutas ut som ett rör och har fyra skäggtömmar: två korta på överläppen och två längre i mungiporna. Ryggfenan är mycket lång och har en kraftig, sågtandad taggstråle längst fram, och samma typ av stråle finns i analfenan. Färgen varierar från gröngrå till brons och guld, med ljusare buk. Karpen förekommer i flera odlade former. Fjällkarpen har jämnt fördelade, stora fjäll över hela kroppen och liknar mest vildformen. Spegelkarpen har bara några få, stora och oregelbundna fjäll, ofta längs ryggen och sidolinjen. Läderkarpen saknar nästan helt fjäll. Linjärkarpen har en rad fjäll längs sidolinjen. Alla är samma art. Dekorativa koi är också karp, framavlad för färgernas skull.
- Fyra skäggtömmar vid munnen
- Mycket lång ryggfena med sågtandad taggstråle framtill
- Utskjutbar, rörformad mun anpassad för bottenföda
- Kan vara fullfjällig, delvis fjällig (spegelkarp) eller nästan fjällfri (läderkarp)
- Gröngrå till brons- och guldfärgad, kraftig kropp
Förväxlingsarter
- Ruda: Rudan saknar helt skäggtömmar och är mycket mindre, oftast under ett kilo. Karpen har fyra skäggtömmar och längre kropp.
- Silverruda: Silverrudan saknar skäggtömmar och är mer silverglänsande. Hybrider mellan karp och rudor kan ha korta eller enstaka skäggtömmar.
- Gräskarp: Gräskarpen är långsträckt och nästan cylindrisk, har kort ryggfena och saknar skäggtömmar.
- Sutare: Sutaren är olivgrön med mycket små fjäll, röda ögon, rundade fenor och bara en liten skäggtöm i varje mungipa.
- Braxen: Braxen är mer sidoplattad, saknar skäggtömmar och har kort ryggfena men mycket lång analfena.
Osäker på vilken fisk du fått? Testa vår artbestämning.
Utbredning och miljö
Karpen är inte inhemsk i Sverige utan har planterats in, både som matfisk i gamla klosterdammar och godsdammar och i modern tid för sportfiske. Karpen kom troligen till Sverige under senare delen av 1500-talet. Sedan 1990-talet har många karpar dessutom satts ut olagligt. Arten finns därför främst i södra och mellersta Sverige upp till Mälardalen, i dammar, grustag, parkdammar, golfbanedammar och några näringsrika sjöar. Enligt Artdatabanken har frisläppta karpar bildat självreproducerande bestånd i en del sjöar i södra Skåne, men i övriga landet tycks arten inte klara de svenska vintrarna. De flesta bestånd är därför beroende av utsättningar och består ofta av få men stora och gamla fiskar. Kända svenska karpvatten är bland annat Stubbetorpssjön i Blekinge, där rekordet togs.
Karpen trivs i varma, näringsrika och lugna vatten med mjuk botten av dy eller lera och gott om vegetation. Dammar, grunda sjöar och lugna vikar som värms upp snabbt på våren är typiska karpmiljöer. Fisken söker sig till vass, näckrosor, nedfallna träd och andra hinder där den känner sig trygg. Karpen klarar relativt låga syrehalter. När vattnet blir kallt på hösten drar den sig till djupare partier och går in i ett slags vintervila.
Biologi och lek
Karpen är allätare och bökar upp föda ur bottnen: fjädermygglarver, snäckor, musslor, små kräftdjur, maskar, frön och växtdelar. När den äter syns ofta grumliga moln och små bubblor vid ytan. Den växer snabbt i varmt vatten och kan bli mycket gammal, flera decennier i goda miljöer. Leken sker i maj–juli i grunt, vegetationsrikt vatten när vattentemperaturen närmar sig 20 °C, och honan kan lägga mycket stora mängder rom som fastnar på växterna. Utanför några sjöar i södra Skåne är naturlig föryngring ovanlig i Sverige. När vattentemperaturen sjunker under ungefär 8 °C slutar karpen i stort sett att äta.
När fiskar man karp?
Karpfisket i Sverige börjar på allvar i maj när vattnet värms upp, och toppar från juni till september. Under försommaren efter leken äter karpen intensivt, och sensommaren och den tidiga hösten är kända för de tyngsta fiskarna eftersom karpen då lägger på sig inför vintern. Varma nätter och perioder med stabilt väder är ofta bäst. När vattnet kyls av under oktober avtar fisket snabbt, och vintertid är karpen mycket svår att fånga i svenska vatten.
Så fiskar du karp
Modernt karpfiske bygger på bottenmete med hårrigg, där agnet sitter på en liten tråd bakom kroken så att karpen suger in betet utan att känna kroken. De vanligaste agnen är boilies, pellets, majs, tigernötter och andra partiklar. Börja med att leta efter fisk: bubblor, grumligt vatten, hoppande karp eller fisk som solar vid ytan visar var de håller till. Kanter längs vass och näckrosor, platåer, slänter och områden nära hinder är klassiska platser. Förmatning är ofta avgörande. Lägg ut en matta av partiklar och boilies på en eller några platser några dagar i förväg, eller åtminstone när du kommer till vattnet. Använd två eller tre spön med elektroniska bettindikatorer och låt dem ligga i flera timmar, gärna över natten, eftersom stora karpar ofta äter i mörker. En stor och djup håv, en mjuk avkrokningsmatta och en våg är grundutrustning. Håll fisken blöt, lyft den nära marken och släpp tillbaka den så fort som möjligt. Under varma dagar kan ytfiske med flytande bröd eller hundfoderpellets också ge fisk. Anteckna gärna vilka platser och agn som ger fisk, eftersom stora karpar ofta följer samma rutiner år efter år i ett och samma vatten. Följ alltid vattnets regler om antal spön, nattfiske och hantering.
- Metoder
- Bottenmete med hårrigg, Method feeder, Ytfiske, Flötmete
- Beten
- Boilies, Pellets, Majs, Tigernötter, Bröd, Mask
- Utrustning
- Karpspö på 12–13 fot med testkurva 2,75–3,5 lb, rulle med god broms, nylonlina 0,30–0,40 mm och kraftig krok i storlek 4–8 på hårrigg. En stor håv och avkrokningsmatta är ett måste.
Regler för karp
Se alla minimimått och fredningstider och kontrollera alltid lokala regler på svenskafiskeregler.se.
Bevarandestatus: Karpen är införd i Sverige och placeras därför i kategorin NA (ej tillämplig) i Rödlistan 2025. Inplanterade arter bedöms inte.
Var fiskar man karp?
Karp finns i bland annat de här vattnen som vi har guider till:
- Åsnen – Inplanterad art.
Se alla fiskeplatser på kartan.
Karp som matfisk
Karpen är en klassisk matfisk i Central- och Östeuropa, där den bland annat äts till jul, och den har odlats som mat i tusentals år. Köttet är fast och fett men har en del Y-ben. Fisk från dyiga vatten kan smaka gyttja. I Sverige släpps nästan alla sportfiskade karpar tillbaka, både av tradition och för att bestånden är små och beroende av utsättningar.
Vanliga frågor om karp
Hur stor blir en karp i Sverige?
Vad är skillnaden mellan karp och ruda?
Kan man äta karp?
Vad är skillnaden mellan spegelkarp och fjällkarp?
Var kan man fiska karp i Sverige?
Vilket bete är bäst för karp?
Källor
- Sportfiskarna – Sportfiskerekord i sötvatten
- Wikipedia (sv) – Karp
- Länsstyrelsen – Tillstånd för utsättning av fisk
- HaV – Minimimått och maximimått för fångst
- SLU Artdatabanken – Rödlistearbete 2025, alla bedömda taxa (SND)
- Länsstyrelsen Kronoberg – Fiskar och fiske i Kronobergs län
Senast granskad 17 oktober 2026. Regler ändras – kontrollera alltid aktuella regler på svenskafiskeregler.se eller hos fiskevårdsområdet. Hittat ett fel? Hör av dig.




