Sutaren är en kraftig, olivgrön karpfisk med mycket små fjäll, tjockt slemlager, röda ögon och rundade fenor. Den lever i varma, näringsrika och vegetationsrika sjöar och vikar i södra och mellersta Sverige. Sutaren är en av metarnas mest eftertraktade arter, eftersom den är försiktig, svårfångad och gör kraftfullt motstånd.
- Latinskt namn
- Tinca tinca
- Vanlig längd
- 25–45 cm
- Vanlig vikt
- 0,5–2 kg
- Svenskt rekord
- 5,46 kg (2006)
- Vatten
- Sötvatten
- Lek
- jun–jul–aug
- Rödlistan
- Livskraftig (LC)
Innehåll på sidan
Kännetecken – så känner du igen sutare
Sutaren är lätt att känna igen. Kroppen är tjock och kraftig, inte särskilt hög, och färgen är mörkt olivgrön till grönguld eller kopparfärgad med ljusare buk. Fjällen är mycket små och sitter djupt i huden, och hela fisken är täckt av ett tjockt, halt slemlager. Ögonen är små och tydligt röda eller orangeröda. Alla fenor är mörka och påfallande rundade, och stjärtfenan är bred med nästan rak bakkant, utan djup klyka. I varje mungipa sitter en kort skäggtöm, vilket är ovanligt bland svenska karpfiskar. Munnen är liten och sitter längst fram. Hanar känns igen på att bukfenorna är mycket större och tjockare och når förbi analöppningen, medan honans bukfenor är mindre. Unga sutare kan vara ljusare och mer gulgröna, och odlade guldsutare med orange färg förekommer i dammar.
- Olivgrön till grönguld kropp med tjockt slemlager
- Mycket små, djupt inbäddade fjäll
- Små röda ögon
- Rundade fenor och stjärtfena med nästan rak bakkant
- En kort skäggtöm i varje mungipa
Förväxlingsarter
- Ruda: Rudan saknar skäggtömmar, har en hög kropp med stora, tydliga fjäll, gyllene till bronsfärgade sidor och en lång, utåtböjd ryggfena. Sutaren har små fjäll, olivgrön färg, rundade fenor, röda ögon och två korta skäggtömmar.
- Karp: Karpen har fyra skäggtömmar (två långa och två korta), en lång ryggfena med en kraftig taggstråle framtill och större fjäll. Sutaren har bara två korta skäggtömmar och kort, rundad ryggfena.
Osäker på vilken fisk du fått? Testa vår artbestämning.
Utbredning och miljö
Sutaren finns i södra och mellersta Sverige, främst i näringsrika slättsjöar, dammar, långsamma åar och kanaler. Den är vanligast i Götaland och Svealand och blir ovanligare norrut. Den ursprungliga nordgränsen låg sannolikt i trakten av Dalälven, men sutaren har länge varit en uppskattad matfisk och planterats ut i många sjöar, så i dag är utbredningen till stor del ett resultat av utsättningar, till exempel i sydvästra Sverige. Sutaren förekommer också i skyddade, vegetationsrika vikar och flador i skärgårdarna längs Östersjökusten, där den tål det bräckta vattnet. Den saknas i fjällen och i kalla, näringsfattiga sjöar.
Sutaren trivs i varmt, lugnt vatten med mjuk dybotten och riklig vegetation som näckrosor, vass, kaveldun och undervattensväxter. Den är ljusskygg och håller sig nära botten och i skydd av växterna. Under vintern blir sutaren mycket trög och vilar i stort sett i bottendyn. Den klarar låga syrehalter bättre än många andra fiskar, vilket gör att den kan leva i små, grunda och igenväxande vatten.
Biologi och lek
Sutaren äter främst bottendjur: fjädermygglarver, maskar, snäckor och små musslor, som den söker upp i dyn och bland växterna. Den är mest aktiv i gryning, skymning och nattetid. Leken sker under sommaren, från juni till augusti beroende på var i landet och hur varmt året är, när vattnet har nått omkring 19 grader. I Kronobergs län sker leken vanligen i juni–juli. Leken sker strandnära bland tät vegetation, och sutaren kan leka vid flera tillfällen under sommaren. De klibbiga gröna äggen fastnar på växterna och kläcks på bara några dagar i varmt vatten. Sutaren växer långsamt och kan bli gammal.
När fiskar man sutare?
Sutaren är en utpräglad sommarfisk. Fisket tar fart i maj när vattnet blir varmt och är som bäst i juni, juli och augusti, inte minst tidiga morgnar. Under själva leken kan fisken vara svårare att få, men före och efter leken äter den intensivt. På hösten avtar aktiviteten snabbt, och på vintern ligger sutaren nästan i dvala och är i stort sett omöjlig att fånga.
Så fiskar du sutare
Sutare fångas med mete, och tålamod är avgörande. Välj en plats i kanten av vass eller näckrosbälten med mjuk botten på 1–3 meters djup. Mäska gärna kvällen före och igen innan du börjar, med ströbröd blandat med majs, hackad mask, maggots och gärna pellets. Klassiskt flötmete med ett känsligt flöte som är blyat så att agnet ligger på botten är både effektivt och spännande, och ett sutarhugg visar sig ofta genom att små bubblor stiger vid flötet innan det sakta drar iväg eller lägger sig. Bottenmete med feeder eller metodkorg fungerar också bra, särskilt på större vatten. Bra beten är mask, majs, maggots, räka och små pellets eller boilies. Fiska helst från gryningen och några timmar framåt, eller i skymningen. Sutaren är stark och söker sig in i vegetationen när den kroks, så använd tillräckligt grov lina och var beredd att hålla emot. Var tyst vid strandkanten, eftersom sutaren är mycket skygg, och släpp gärna tillbaka stora fiskar. Ett tips är att leta efter bubbelstråk och grumligt vatten vid vasskanten tidigt på morgonen, vilket avslöjar betande sutare. Sitt kvar på samma plats; hugget kommer ofta först efter en lång stund när fisken hittat mäsket.
- Metoder
- Flötmete, Bottenmete, Feederfiske, Metodfeeder
- Beten
- Mask, Majs, Maggots, Räka, Pellets och små boilies
- Utrustning
- Ett metspö eller feederspö på 10–13 fot med 0,20–0,25 mm lina och krokar i storlek 10–14 klarar sutarens kraftiga rusningar in i vegetationen.
Regler för sutare
Se alla minimimått och fredningstider och kontrollera alltid lokala regler på svenskafiskeregler.se.
Bevarandestatus: Livskraftig (LC) i Rödlistan 2025, men Artdatabanken noterar en minskning med ungefär 11 procent i svenska insjöar mellan 1998 och 2023. Arten gynnas av näringsrika, vegetationsrika vatten.
Var fiskar man sutare?
Sutare finns i bland annat de här vattnen som vi har guider till:
- Bolmen – Kan fångas vid mete i grunda, vegetationsrika vikar.
- Helgasjön – Finns i grunda, vegetationsrika vikar.
- Ivösjön – Finns i grunda och vegetationsrika delar.
- Mälaren – Finns i varma, vegetationsrika vikar.
- Sommen – Finns i grunda vikar och fångas vid kvällsmete.
- Åsnen – Finns i vegetationsrika vikar.
Se alla fiskeplatser på kartan.
Sutare som matfisk
Sutaren har fast, vitt kött med mild smak och relativt få ben, och många anser den vara en delikatess. Skölj eller skrapa bort slemmet före tillagning. Den kan stekas, ugnsbakas eller kokas, och fisk från dyiga vatten kan med fördel hållas levande i rent vatten ett tag för att undvika gyttjesmak. Många sportfiskare släpper ändå tillbaka sutaren.
Vanliga frågor om sutare
Vad är skillnaden mellan sutare och ruda?
Hur stor blir en sutare?
Kan man äta sutare?
Vilket bete är bäst för sutare?
När nappar sutaren bäst?
Har sutaren skäggtömmar?
Källor
- Sportfiskarna – Sportfiskerekord i sötvatten
- Hitta fiske (Naturkartan) – Lär dig mer om sutare
- FishBase – Tinca tinca
- Svenska fiskeregler – Fritidsfiske
- SLU Artdatabanken – Rödlistearbete 2025, alla bedömda taxa (SND)
- Länsstyrelsen Stockholm – Fiskar i Stockholms skärgård
- Länsstyrelsen Kronoberg – Fiskar och fiske i Kronobergs län
Senast granskad 17 oktober 2026. Regler ändras – kontrollera alltid aktuella regler på svenskafiskeregler.se eller hos fiskevårdsområdet. Hittat ett fel? Hör av dig.




